Igår föddes ännu en generation i det svenska kungahuset, en liten prinsessa som fått namnet Estelle. Jag måste erkänna att de sved bakom mina ögon när nyheterna visade den stolta fadern berätta om sin dotter, och även idag när nyheterna visade den stolta morfadern som avslöjade den lilla sessans namn. En av mina älskade mostrar som inte finns i livet idag absolut avgudade det svenska kungahuset. Hon ägde varenda samlingsbok som släppts sen kungaparet gifte sig, prenumererade på svensk damtidning och hade fotoböcker med fina bilder på kungafamiljen. Behöver jag säga att moster blev väldigt väldigt arg om någon sa något negativt om dom.....
Igår tänkte jag mycket på moster. Hon skulle ha suttit som klistrad framför tv:n igår strålande av lycka över denna lilla prinsessa. Det skulle ha varit som om det var hennes eget barn som fötts. Jag kan riktigt föreställa mig henne framför mig om jag blundar.................
Av visioner som vi skapar
ligger livet framför oss.
Tills den dag då allting rasar
som ett korthus
när vi minst av allt kan ana det.
Som en bok som ingen läst till slut
som en gåta utan svar.
När inte himlen är så blå
var finns då meningen med allt.
Om inte ett plus ett blir två
var finns då sanningen att söka.
När inte känslan är så stark
att våra tankar kan förstå.
Vem visar vägen vi ska gå
när inte himlen är så blå.
Kan den tomhet som vi känner
gå dit inga ögon ser.
Kan dom skratt som vi har delat
bli till stjärnor som tar över
samma dag det sker.
Finns det nätter man
kan gömma sig
inför dagens första ljus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar